I denna uppsats görs en sammanställning av gällande skatterätt för bolag enligt EG-domstolens praxis, med avgränsning till området för direkt beskattning.Direkt beskattning är en kompetens som tillfaller nationell lagstiftning i unionens medlemsstater.Nationella beskattningsregler för bolag har dock på många håll givit upphov till diskriminerande behandling, i strid mot EG-fördragets fria rörligheter.Endast genom utfärdande av direktiv kan en harmonisering på området komma till stånd.EG-domstolen har därför påskyndat integrationsarbetet genom att tolka och tillämpa gemenskapsrätten till att omfatta direkt beskattning för bolag.Nationella skattebestämmelser som hindrar bolag från att utnyttja EG-fördragets fria rörligheter, kan därför enligt EG-domstolens praxis åsidosättas direkt med stöd av fördraget..

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

Värdering och beskattning av företagsägda aktier sker huvudsakligen på två sätt. Antingen värdering till verkligt värde med löpande beskattning av värdestegringar som följd eller värdering till anskaffningsvärde med kapitalvinst beskattning vid avyttring. För vissa innehav utgår ingen beskattning på värdestegringar och medges heller inga avdrag för kapitalförluster. Detta är fallet med näringsbetingade innehav. Regelverket för värdering och beskattning av företagsägda aktier har genom gått stora förändringar och i denna uppsats behandlas de nya reglerna.

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gånger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som påverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet från vår undersökning konstaterade att rättsläget för redovisningsregler och rättspraxis överstämmer med kriterierna i redovisningsmodellen där det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som är sammansättningar av mer än en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det särskilt svårt att särskilja ränta från kapitalvinst..

Efter ett 10 årigt arbete mot att harmonisera direkt beskattning inom EU har Kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv avseende en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB). Syftet med förslaget är att företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet endast ska behöva följa en regeluppsättning samt arbeta gentemot en skattemyndighet. Tanken är att resultaten från alla koncernens bolag inom EU slås samman och sedan portioneras ut till koncernföretagen genom en fördelningsnyckel.Kommissionen har angivit att konsolideringen ska medföra att medlemsstaterna kan konkurrera på lika villkor och att fördelningen av skattebasen ska ske rättvist mellan medlemsstaterna. Det finns medlemsstater som är osäkra på förslagets konsekvenser och medlemsstaternas konkurrensmöjligheter efter förslagets antagande. Därav, är syftet med uppsatsen att utreda om fördelningsnyckeln i förslaget medför att skattebasen fördelas rättvist mellan medlemsstaterna genom att medlemsstaterna har möjlighet att konkurrera på lika villkor på den inre marknaden.Fördelningsnyckeln består av tre komponenter; arbetskraft, tillgångar och försäljning.

I denna uppsats utreds om Sverige bör beskatta inkomster från svenska aktiebolags utländska dotterbolag. De beskattningsalternativ som utreds är beskattning av utdelning från utländska dotterbolag samt löpande beskattning av moderbolagen för dotterbolagens inkomster. Frågan utreds utifrån frågor om skatteplanering, ekonomiska överväganden, praktiska och administrativa överväganden samt förenlighet med EU-rätten..

EU har en längre tid arbetat med att försöka harmonisera regler för revisorer. Detta att skapa genom direktiv som reglerar revisorernas arbete. EU arbetar även med att harmonisera redovisningsregler. Detta genom att lagstifta att samtliga noterade bolag inom EU skall tillämpa IASB:s regelverk i sina årsredovisningar. Syftet med vår uppsats var att belysa hur EU:s harmonisering av redovisningsregler påverkat revisorers arbetsbelastning samt deras arbete med granskning av balansräkningen.

Den 7 juni 2002 antogs EG-förordningen 1606/2002, vilken innebär en förpliktelse för noterade europeiska företag att fr o m räkenskapsåret 2005 upprätta sin koncernredovisning enligt International Accounting Standards (IAS). Förordningen ger även medlemsstaterna möjligheten att tillåta eller kräva en tillämpning av IAS även i juridisk person, d v s i årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i sambandet mellan redovisning och beskattning, analysera vilka konsekvenser förordningen kan komma att medföra för företagsbeskattningen i Sverige. För det första diskuteras hur beskattningen kan komma att påverkas om tillämpningen av förordningen begränsas till koncernnivå. För det andra diskuteras förordningens effekter i en situation där den även görs tillämplig i juridisk person, och därmed också direkt påverkar beskattningsunderlaget.

Vårt syfte med den här uppsatsen är att besvara följande frågeställningar:Vilka fördelar och nackdelar ser remissinstanserna med utredningens förslag?Är det några speciella områden där åsikterna går isär eller är liknande?Vilket stöd finns för utredningens förslag? Bakgrunden till att vi valt just detta ämne är att sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som är sammankopplat på olika sätt..

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

Syfte:Att kartlägga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och Redovisningsrådets rekommendationer samt att fastställa i vilken utsträckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och fastställts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de båda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer är troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framträdande är sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rättvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Sammanfattning:Sambandet mellan redovisning och beskattning har varit etablerat i Sverige sedan1928 års Kommunalskattelag. Sambandet i Sverige klassas som starkt och innebär attföretagens redovisning också är underlag till beskattningen. En stark koppling har oftainneburit att skattereglerna har haft ett stort inflytande över redovisningen. Sedaninträdet i EU har projektet för en internationell harmonisering av redovisningsnormerpåverkat redovisningens utveckling i Sverige. 2008 kom slutbetänkandet från denstatliga offentliga utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning somföreslog en total frikoppling och att sambandet skulle ersättas med nya kapital iinkomstskattelagen som reglerade beskattningstidpunkten, det vill säga när intäkteroch kostnader skall tas upp i redovisningen.

Sedan mitten av 1980-talet pågår en debatt i Sverige om sambandet mellan redovisning och beskattning. 1995 kom SOU med ett förslag kring detta och 1998 kom RSV med ytterligare ett förslag. Förslagen innebär en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Områden som frikopplas är exempelvis bokslutsdispositioner, obeskattade reserver, inventarier och maskiner. Mitt syfte med uppsatsen var framförallt att förklara hur förslagen påverkar ett medelstort företag.